I en svensk kontext är de flesta väl bekanta med receptfria läkemedel som innehåller paracetamol och ibuprofen – kanske mer kända som Alvedon och Ipren. Även Aspirin sällar sig till skaran receptfri smärtlindring och kan vara behändigt att ha i badrumsskåpet när värken slår till.
Men vad är egentligen Aspirins verksamma substans och vilken kategori tillhör läkemedlet? Vilka kända biverkningar kan vara bra att känna till innan användning? Skrolla vidare för att lära mer om Aspirin.
Vad är Aspirin och när används det?
Kanske har du vid något tillfälle hört någon lite äldre yttra att de behöver en “Albyl” när de drabbats av huvudvärk eller annan måttlig smärta? Lanserat 1924 och enligt DN med ända fram till 90-talets början, var läkemedlet inte olikt Aspirin. Den gemensamma nämnaren stavas här den aktiva prototypsubstansen acetylsalicylsyra (förkortat ASA).
Acetylsalicylsyra, aktiv beståndsdel i bland annat Aspirin, används för behandling av milda till medelsvåra smärtor. Karolinska Institutet klargör vidare att Aspirin har antiinflammatoriska och febernedsättande egenskaper. ASA i Aspirin kan även hämma blodproppar.
Aspirin är receptfritt och rekommenderas vid exempelvis:
- Tandvärk
- Menstruationssmärtor
- Muskel- och ledvärk
- Vid feber och förkylningar (se ovan)
Tack vare sina antiinflammatoriska egenskaper hör Aspirin till läkemedelsgruppen NSAID (Cox-hämmare). Hit hör även Ipren och Naproxen, med flera.
Hur fungerar Aspirin som smärtstillare?
Enligt FASS beror den smärtstillande effekten av Aspirin på att acetylsalicylsyra gör det svårare för ämnen i vävnaden som ökar smärtkänsligheten att bildas. Dessa ämnen kallas för prostaglandiner och är en grupp hormonliknande ämnen som bland annat påverkar immunförsvaret, blodtryck och muskelspänningar.
När kroppen kommer i kontakt med Aspirin vid febertillstånd ökar acetylsalicylsyra dess värmeavgivning och febern kan mildras.
Vad är skillnaden på Aspirin och Ipren?
Aspirin och Ipren klassificeras båda som NSAID-läkemedel och verkar smärtstillande såväl som inflammationshämmande. Läkemedlen är receptfria och biter i regel på besvär som huvudvärk, ledsmärta, ryggvärk, feber och smärtor vid menstruation. Samtidigt skiljer de sig åt i och med att de innehåller olika aktiva ingredienser.
Aspirin innehåller som vi har lärt acetylsalicylsyra, vilket enligt Dagens Medicin bryts ned till salicylsyra. Salicylsyra finns naturligt i barken på växter som ingår i videsläktet (till exempel poppelträd) – och har en lång historia inom läkemedelskonsten.
Ipren innehåller i sin tur propionsyra (ibuprofen) som aktivt ämne. Däremot anses propionsyra och acetylsalicylsyra inneha samma nivå av antiinflammatorisk effekt (antiflogistisk). Healthline poängterar att det i mångt och mycket är en smaksak vilken du väljer om det exempelvis är huvudvärk eller muskelvärk som ska lindras.
Till skillnad från Ipren, har Aspirin (med acetylsalicylsyra) i mindre doser dokumenterats effektivt mot blodproppsbildning. Efter en hjärtattack eller stroke kan detta vara önskvärt – i andra fall inte. Aspirin kan nämligen också leda till allvarliga blödningar. Förenklat beror läkemedlets lämplighet för en patient alltså på faktorer som övriga mediciner och sjukdomstillstånd.
När ska man inte ta Aspirin?
Aspirin kan ges till ungdomar över 14 år – vid febertillstånd under 18 års ålder ska dock en läkare alltid rådfrågas. För denna grupp finns risk för Reyes syndrom, vilket är ett sällsynt men mycket allvarligt sjukdomstillstånd.
Personer med hjärtsvikt, kronisk lungsjukdom, njur-eller leversjukdom ska också undvika Aspirin. Andra tillfällen Aspirin inte ska intagas är om du stämmer in på följande:
- Har astma
- Magsår eller sår i tarmkanalen
- Har blödarsjuka eller ökad blödningsbenägenhet
- Har minskat antal blodplättar (så kallade trombocyter)
- Är gravid i de tre sista månaderna (sista trimestern)
Som alltid när det gäller läkemedel är att vidta försiktighet a och o. Somliga läkemedel är inte kompatibla med Aspirin och i kombination med alkohol ökar risken för mag- och tarmblödningar.
Är du minsta osäker på huruvida det anses säkert för dig att ta Aspirin ska du rådgöra med sjukvården.
Vilka biverkningar kan Aspirin leda till?
Att vara uppmärksam på eventuella biverkningar när man tar ett läkemedel samt läsa bipacksedeln innan är alltid centralt. Som nämnt ovan kan Aspirin motverka blodproppar, vilket vid en del sjukdomstillstånd är positivt. Andra gånger finns risk för blödningar.
Det absolut vanligaste problemet som orsakas av Aspirin är att magen kan bli känslig (gäller även för Ipren). Aspirin kan irritera magslemhinnan och leda till spjälkningssvårigheter. Liknande biverkningar som anses vanliga är illamående, kräkningar, halsbränna och sura uppstötningar.
Andra biverkningar som kan härledas från Aspirin – mer eller mindre vanliga – är bland annat:
- Hudutslag och svettningar
- Känslan av att hjärtat rusar
- Dåsighet och svindel
- Snuva eller nästäppa
- Andningsbesvär hos astmatiker
- Längre tid för blodet att levra sig
- Sår-och blödning i övre delen av mag-tarmkanalen
Är symptomen allvarliga ska du omedelbart sluta med Aspirin och uppsöka vård.
Finns det någon kritik mot Aspirin?
Brittiska NHS har genomfört studier på huruvida acetylsalicylsyran i Aspirin i preventivt syfte kan ha effekt mot hjärt-kärlsjukdomar. Läkemedlet gavs då till relativt friska personer – möjligtvis i riskzonen – för att undersöka om så var fallet. Frågan ställdes även om “en Aspirin om dagen” från och med 50-årsåldern kunde minska risken för cancer. Det rapporterar BBC.
Resultatet blev emellertid att det inte fanns tillräckligt övertygande bevis för att det skulle finnas någon korrelation, enligt svenska Janus. Forskningen behöver mer att stå på inom dessa fält. Mot (risken för) hjärt-kärlsjukdomar rekommenderades i stället ett minskat fett-och saltintag, blodtryckskontroll och rökstopp. Studien menade vidare att det är farligt att förlita sig för mycket på Aspirin samt rekommendera läkemedlet i överkant.
Slutsats om Aspirin
Aspirin är receptfritt och kan – som vi nu lärt – vara effektivt mot värk och feber. Läkemedlet har antiflogistika (antiinflammatoriska) egenskaper och innehåller den aktiva substansen acetylsalicylsyra. Det gör att Aspirin klassificeras som ett NSAID-läkemedel (Cox-hämmare).
Ipren är inte helt olikt Aspirin och mot mild till måttlig smärta är det många gånger en smaksak vilken man väljer att ta. Däremot innehåller Ipren propionsyra vilket skiljer sig åt från Aspirins acetylsalicylsyra.
Precis som med alla läkemedel kommer Aspirin med vissa risker och beroende på, bör läkemedlet i vissa fall avstås från. Den vanligaste biverkningen är problem med magen – men hör med en läkare vad som gäller för just dig.
Med egenskaper som motverkar risken för blodproppar kan Aspirin ges till patienter som behandlats för en del hjärt-kärlsjukdomar. Dock finns inte tillräckliga bevis för att det skulle minska risken att drabbas av dylika sjukdomar. Här uppväger riskerna med för mycket Aspirin dess potentiella fördelar. Utgå återigen från dina egna hälsoförutsättningar.