Den 18 juni 2025 markerade ett viktigt ögonblick för kvinnors hälsa i Sverige. Då publicerade Socialstyrelsen för första gången nationella riktlinjer för vården av bäckenbottendysfunktion – ett vedertaget men ofta tabubelagt område som påverkar hundratusentals kvinnor i landet.
Bakom det medicinska begreppet döljer sig vardagsnära problem som urinläckage, tarmtömningssvårigheter, smärta, framfall samt sexuell dysfunktion. Problem som många kvinnor lider av i tysthet – ofta i tron att det är ett “normalt” efterspel till graviditet eller åldrande.
Eva Uustal, överläkare och en av experterna bakom riktlinjerna, förklarar vikten av att förändra den här synen. “Vi möter kvinnor som skäms. De tror att det är deras fel – att de inte tränat tillräckligt, gått upp i vikt eller inte är starka nog.”
Vad är egentligen bäckenbottendysfunktion?
Det tekniska namnet bäckenbottendysfunktion rymmer flera relaterade hälsoproblem. Problemen påverkar kvinnors vardag och livskvalitet på djupet.
- Urinläckage vid skratt, hosta eller fysisk aktivitet.
- Svårigheter att tömma tarmen eller blåsan ordentligt.
- Smärta eller obehag vid samlag.
- Framfall – en känsla av att något “buktar” ut i slidområdet.
Det är tillstånd som drabbar både unga och äldre, kvinnor som fött barn – och de som inte gjort det. Men trots detta har vården i stor utsträckning varit otillräcklig, fragmentarisk och ojämlik.
Ett nygammalt problem – men äntligen på kartan
Att vården halkat efter beror enligt experter delvis på gamla föreställningar – att kvinnor efter förlossning helt enkelt förväntas “bita ihop”. Föreställningar som nu ifrågasätts på allvar.
En särskilt utmanande del av problemet är bristen på samordning i vården. Det finns ingen tydlig vårdinstans som helhetsansvarar. Istället skickas kvinnor ofta mellan:
- Primärvård
- Fysioterapeuter
- Gynekologer
- Kirurger
I många fall får de ingen hjälp alls. De nya riktlinjerna ska sätta stopp för detta genom att skapa tydliga vårdkedjor och säkerställa att rätt vård erbjuds – oavsett var i landet kvinnan bor.
Vad händer nu?
Införandet av riktlinjerna i Sveriges regioner är nästa stora steg. Det kräver:
- Utbildning och kompetensutveckling för vårdpersonal.
- Uppföljning och kontinuerlig utvärdering av vårdens kvalitet.
- En förändrad attityd – där kvinnors erfarenheter tas på allvar.
Det handlar lika mycket om attitydförändring som om medicinsk kunskap. Kvinnor måste få känna att deras kroppar och problem inte bara tas på allvar – utan är värda investering och förståelse.
Slut med att lida i tysthet
Socialstyrelsens nya riktlinjer gör mer än att strukturera vården – de sänder också ett samhälleligt budskap: Du är inte ensam. Det här är inte ditt fel. Och du har rätt till hjälp.
Förhoppningen är att fler kvinnor nu vågar söka den vård de behöver – och att vården står redo att möta dem med både kunskap och respekt. Ett litet dokument – men en stor signal om förändring.
Har du själv erfarenheter av bäckenbottendysfunktion – som patient, anhörig eller inom vården? Din berättelse kan göra skillnad. Dela med dig och bidra till att fler vågar prata om något som varit tyst alldeles för länge.