Metadon är en syntetisk opioid som utvecklades under 1900-talet. Metadon har sedan dess haft en viktig roll inom beroendevården och som smärtlindring vid vissa typer av svåra sjukdomar. I den här artikeln ska vi titta närmare på vad metadon är, dess användningsområden, fördelar och risker samt den kritik som riktats mot metadon.
Vad är metadon och hur fungerar det?
Metadon är en syntetisk opioid med liknande effekter som morfin. Metadon används oftast för att behandla patienter som är beroende av opiater som exempelvis morfin och heroin. Metadon används även som smärtlindring till patienter som lider av svår kronisk smärta. Metadon har visat sig vara effektiv vid neuropatisk smärta och även cancersmärta.
De patienter som får metadon tar läkemedlet under övervakning och går på medicinsk, psykologisk och social uppföljning. Det är dock viktigt att vara medveten om att man inte ska använda sig av opioider under en längre period då metadon är ett mycket beroendeframkallande läkemedel.
Fördelar och risker med metadonbehandling
Metadon kan användas under kontrollerade omständigheter, där läkare och vårdpersonal kontinuerligt övervakar patienterna. Det finns därför fördelar med metadon.
- Lång verkningstid: Metadon har en längre verkan än många andra opioider. Det betyder att en patient kan ta metadonet mindre frekvent och att det ger en mer stabil smärtlindring.
- Effektiv vid svår smärta: Metadon har visat sig vara ett effektivt behandlingsalternativ hos patienter som lider av svår och långvarig smärta. Dessa patienter har inte kunnat få lindring av traditionella läkemedel, vilket har gjort att vården har gett dem metadon.
Det är viktigt att diskutera metadonets risker med sin läkare innan man påbörjar en behandling med metadon. Man ska aldrig medicinera sig med metadon utan en rekommendation från sin läkare. Opioider är inte heller lämpliga för dem som är under 25 år, det beror på att hjärnan är extra känslig innan man har fyllt 25.
Metadon kommer, trots sina fördelar, med biverkningar och risker. Det är därför viktigt att metadon ges till en patient under en noggrann övervakning från vårdpersonalen. Det är två saker som man är extra noga med att poängtera med metadon, dessa är:
- Beroenderisken: Opioider är väldigt beroende framkallande, metadon är inget undantag. Det är därför viktigt att en patient som behandlas med metadon är under strikt uppsyn av vården. Det är särskilt viktigt för att minimera och förhindra att patienten hamnar i ett metadonberoende.
- Biverkningar: Precis som andra mediciner har metadon en rad olika biverkningar. De vanligaste biverkningarna som uppstår när man tar metadon är svettningar, yrsel, illamående, kräkningar, magbesvär, nedsatt andning, sömnsvårigheter och aptitlöshet. Om man tar höga doser av metadon finns det risk för ännu allvarligare komplikationer.
Vården rekommenderar att patienter inte medicineras med opioider längre än två veckor. Efter två veckor ökar nämligen risken för patienterna att hamna i ett beroende.
Metadon som behandling vid missbruk
Metadon har använts som en behandlingsform sedan år 1966. Det var nämligen 1966 som ett svenskt metadonprogram började som ett försök vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala.
Metadon har använts för att behandla människor som är beroende av heroin eller andra opioider under många år. Förhoppningen är att metadonet, som minskar suget efter heroin, ska hjälpa patienterna att ta sig ut ur sitt missbruk. Vid en lyckad behandling rapporterar patienterna att de varken känner rus från metadonet eller abstinens.
Anledningen till att begäret efter heroin minskas eller försvinner hos patienterna beror på att metadonet binder till opioidreceptorerna i det centrala nervsystemet. När detta sker utlöser det en rad reaktioner i nervcellerna. Det leder i sin tur till att effekterna förhindras eller dämpas om en patient skulle göra en heroininjektion.
Kritik mot metadon
Alla har inte varit öppna och positiva till att metadon används av vården. Redan på 70-talet hördes det många kritiska röster när det kom till att använda metadon inom missbrukarvården. Detta då metadon betraktades som narkotika och kunde stjälpa mer än att hjälpa de som behövde vård. Motståndet kom dock att minskas under åren då man såg hur många positiva behandlingsresultat som metadonprogrammet medförde.
Nya metadonprogram skapades i Stockholm 1987, Lund 1990, Malmö 1992 och Göteborg 2004. Programmen hjälper och behandlar ett stort antal heroinmissbrukare med metadon för att hjälpa dem att komma ur sitt missbruk. Under 2000-talet kom dock antalet missbrukare som avled med metadon i kroppen att öka, 80% av dem som dog var inte med i metadonprogrammet. Man trodde att deltagare i metadonprogrammet sålde metadon vidare, vilket kan förklara hur de som inte deltog i programmet fick tag på metadon.
Sammanfattning
Metadon är en mycket kraftfull medicin inom vården när det kommer till smärtlindring och missbruksvård. Metadon ska dock inte användas som en första utväg då det är en beroendeframkallande opiat. Metadon ska aldrig användas utan en noggrann övervakning från vården, övervakningen sker för att se till att patienten inte överdoserar eller skapar ett metadonberoende. Det är viktigt att man aldrig tar metadon utan en rekommendation från vården.